« IGÅR * IDAG * IMORGON

- livets existentiella frågor -

Hantera dödsfall

Jag hade en personlig upplevelse av ett dödsfall i min absolut innersta krets förra året. Det är en upplevelse som jag fortfarande har svårt att sätta ord på, även om jag gick i akut psykoterapi i Malmö snart efter händelsen. Jag fick sådan ångest och upplevde sådan sorg att jag inte visste hur jag skulle fortsätta fungera. Det var min bäste vän som gick bort, plötsligt, av en hjärtattack. Han var inte ens trettio år gammal och ingen hade väl kunnat ana att han skulle dö på det viset - i den ringa åldern. Tydligen hade han något fel på hjärtat redan sedan födseln, men det visste han själv inget om och levde som vilken ung man som helst med allt vad det innebär av fest, rök, krök och godsaker.

Som en bror för mig

Min bäste vän och jag har känt varandra sedan barnsben så han var som en bror för mig. Vi gjorde nästan allt tillsammans och han var den ende som jag kände att jag kunde prata med om grejer som jag aldrig skulle yppa för någon annan. I en värld där män ska ha hårda ytor är det svårt att våga låta någon komma nära, men det vågade jag med honom. Sedan bara försvann han - min trygghet på jorden. Beslutet att gå till en psykolog var snabbt fattat faktiskt och jag började med Younic terapi som var oerhört välgörande.

Verktyg för att gå vidare

Inget kan ta udden av min sorg och kanske - hoppas det - är det så som de säger att tiden hjälper till med läkandeprocessen, men att få hjälp att tackla känslorna är guld värt. 

6 okt 2017