Har du sett många amerikanska filmer eller serier där man griper brottslingar? Ibland inser jag att vi har tittat för mycket på amerikanska och brittiska filmer om poliser som jagar tjuvar, eftersom vi tror att det det svenska rättssystemet fungerar likadant här. Det finn några viktiga skillnader, som till exempel att vi inte har en jury som bestämmer avgör om någon är skyldig eller inte vid en rättegång. Här betalar vi heller inte borgen om någon har gripits. Så hur fungerar det svenska rättssystemet? Här går vi igenom de olika sakerna med hjälp av en blogg med artiklar om juridik.
Är du gripen finns det skäl att tro att du har begått ett brott. Du förhörs av en polis och efter det tar en åklagare beslut om du ska anhållas. Är så inte fallet – ska beslutet om gripande omedelbart hävas. En person kan vara gripen i maximalt tolv timmar.
Är du anhållen är du det i väntan på att en domstol ska fatta beslut om häktning. Beslut om att anhållas fattas av en åklagare och senast klockan tolv på den tredje dagen så måste åklagaren ha gjort en häktningsframställan till domstolen. En person får anhållas om du anses ha en stor vikt för utredningen.
Är du häktad är du på sannolika skäl misstänkt för ett brott som kan leda till minst ett års fängelse. En åklagaren kan begära dig häktad om det finns risk att du skulle kunna försvåra utredningen, begå nya brott eller försöka fly. Efter en häktningsförhandling fatta domstolen ett beslut. Skulle de komma fram till att det inte finns skäl till häktning försätts du på fri fot fram tills rättegången.